Isporten 2 - Trolldräparen

Utdrag ur boken: Johanna sträckte stelt på sig. Det var morgon. Yrvaket satte hon sig upp och upptäckte direkt att någon annan låg där, bredvid den falnade elden. Hon lutade sig fram och vek undan djurhuden som täckte ansiktet. Det var Mads! I hennes bröst tog hjärtat ett glatt språng. Hon var inte ensam längre. Hon hade någon att dela äventyret med! Johanna la på mer bränsle på den slocknade brasan och tände den på nytt. Hon ville att Mads skulle få vakna till en eld i den nya världen.
När Mads väl vaknade satt Johanna och tittade på honom. Brasan sprakade och det var redan ljust. Mads satte sig hastigt upp och blickade ut över omgivningarna. Han såg långt, ända till horisonten. Solen hade precis stigit upp så pass på himlen att den syntes som en brinnande rand längs med kanten av glaciären. Eldklotet kastade ut sina första strålar och färgade landskapet guldgult.
- Wow! sa Mads.
                      - Ja, det kan man lugn säga! svarade Johanna.
                      - Jag kan bara inte tro det, att vi är här menar jag! fortsatte Mads, utan att ta blicken från soluppgången.
- Du följde med … sa Johanna.
Mads vände sig om.
-         Japp! sa han med en skojig grimas och gjorde tummen upp.
Hon log lite åt honom, sökte sedan hans blick och sa allvarligt:
-         Tack!
De satt tysta en stund och blickade tillsammans ut över stenlandskapet och glaciären som syntes som en vit bergkedja i fjärran.
-         Nu gäller det, det är det här som är äventyret! utbrast Mads.
-         Ja, nu ska vi bara hitta stenarna och rädda Isporten! skämtade Johanna och fortsatte:
-          Vad vill du ha, bröd eller torkat kött? Eller kanske lite av båda? Jag ska väl inte vara snål, på din första dag i Islandet och allt! skrattade hon retsamt.